Åkte från Västerås till Helsingborg över helgen. Behövde ett miljöombyte. Måste dock säga att jag tycker om Skåne lite grann...

Alltså....ormar....usch. Livrädd för de. Har världens ormfobi. Har alltid sagt att jag aldrig skulle kunna sova i samma hus/lägenhet som det finns en orm i. Men gissa vad, kom på att det finns två ormar här där jag är. Det kom jag dock på lite för sent...Så nu sover jag några meter från 2 ormar. De ligger och lurar på mig, precis utanför rummet. De första gångerna jag skulle gå förbi, stod jag säkert 15 minuter och samlade mod och kraft, till att ta mig förbi dem. Hyperventlierade. Kan ju upplysa om att jag inte sov bra inatt. Drömde mardrömmar om ormar och det var det första jag tänkte på, varje gång jag vaknade under nattens gång. Nu kan jag dock gå förbi dem, utan att hyperventliera i flera minuter innan. Hjärtat slår snabbare och så, men det överlever jag. 

Vuxenpoäng till mig idag! Ätit sill & potatis. Tycker inte om sill, men ska det ätas, så ska det. Dessutom, någon gång lär jag väl mig att tycka om skiten. 

Känner mig också som en jätte här. Våningen sovrummet är på, har väldigt lågt i tak. Pygmétak. Är knappt 1.80 upp. Så Nina får böja sig för att stå och gå här. Till skillnad från resten av huset, där det är väääldigt högt i tak. Så stort och rymligt hus!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet blir bättre, och bra saker händer. Det blir vad man gör det till, och här kommer min betalning. Just nu kan jag inte annat än att älska livet. ...

Jag kan, bara jag vill, och jag vill inte bara, jag kan. Ett fast beslut för 78 dagar sedan, har fått mig att blomma. Än har jag inte slagit ut helt, men när gör man det egentligen? Personer som var 100% säkra på att jag inte klarat det, personer...

Jag förstår att personer handlar utifrån sjukdomen ibland, jag måste bara hitta ett sätt att känna förståelse, inte hat. Men ibland är det så himla svårt, för i vissa fall förstår jag verkligen inte hur en människa tänker, hur en mäniska är funtad, m...

                                     ...

Så mycket hjärnspöken som är ohanterliga. Så mycket tankar och känslor, som jag inte vet hur jag ska tackla. Jag vet inte hur man gör. Förut var det så mycket lättare, men nu ser livet så annorlunda ut, och de gamla sätten är inte längre ett alternat...