Vill åka iväg. Långt, långt bort. Som om det skulle hjälpa. Vem försöker jag lura egentligen? Kan det bli Juli snart eller. En månad kvar. FML.

Känslan när man tror, att man ska förlora sin vän. Jag och Martina gick över ett övergångsställ, när det var rött. Vi går alltid över där, men idag var vi fullt uppe i att snacka. Ser något till höger, så tittar dit. Ser bara en stor buss och att Martina är mitt i vägen, bussen bara någon meter ifrån henne. Skriker rakt ut "MARTINA!!!" och försöker rycka tag i hennes tröja. Får iget grepp, och så är bussen framför mig. Vart fan tog hon vägen? När bussen åkt förbi, tittar jag fram, men hon står inte där. Hjärtat slår i 120. Sen ser jag henne långt bort. Då har hon forstsatt springa. Hon skrattar och jag är i chock. Trodde jag skulle förlora henne där. Såg framför mig hur hon låg på marken, medvetslös. Usch!

Idag är livet jobbigt, men det är okej. Vaknade upp och hade en supermysig morgon med mamma. Underbart! Sen kan resten gå och ta sig. Ångest över allt skolarbete som ska in. Livet försvinner, i takt med att skolan avslutas. Det vill säga, allt ska lämnas in. Sen lite pms på det. Ni kan lista ut slutsatsen själva... 

Hej fredag, vart är du?