Känner mig så kluven. På ena axeln sitter min ängel, på andra djävulen. Båda skriker till mig. Det blir ett fullständigt kaos, i huvudet. Vet inte vad jag ska göra. Mitt samvete tycker inte om att jag ignorerar dig. Min hjärna berömmer mig för det. Att det alltid ska bli strid. Men som jag gjort på sista tiden, måste jag lyssna på huvudet, inte känslorna. Mina känslor gynnar ingen. De förstör och vänder upp & ned på tillvaron.

Måste packa ihop rummet nu och väskorna till Gotland. Lite kläder till veckan kan vara bra också. Hejdå Enköping, vi ses nog igen. Förhoppningsvis inte. Drar till Västerås nu. Cityfestivalen på torsdag och fredag. På lördag sticker jag till Gotland. Börjar redan känna av seperationsångesten. Åker hem till fastlandet en sväng runt Pride. Ska nog förresten fixa dreads då. Säg vad ni vill om det. Sen överväger jag om jag kanske på riktigt skulle åka tillbaka till Gotland och gå ut gymnasiet där. Bara för att slippa er alla. Känns frestande. Vi får väl se!

Ciao!

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

Ett videoklipp och en bild från Denises student  

Idag har jag, Denise och Emelie badat i poolen. Lite väl kallt, för min del. En varm dusch satt perfekt efteråt!   

Är så glad att du finns. Godhjärtad rakt igenom. Tack