Första dagen på Pride avklarad. Överlevde jag? Knappt. 

Pga allt regn, blev det inget häng i Tanto, men gudarna ska veta att vi blev dyngsura. När vi (jag, Denise, Elin & My) kommit fram till att vi inte har någonstans att vara, så satte vi oss på första bästa tunnelbana och åkte. Tills vi hamnade på en hemmafest, som i början var hemsk och jättestel, men efter ett tag blev jättetrevlig. Tills allt drama bröts ut. Själv nöjer jag mig vid att stå och kolla på, när alla andra kaosar. 

Självklart missade jag sista tunnelbanan, så där var jag, med två i stort sett främmande människor. Jag hade kunnat ta en taxi hem till Roland, men icke sa nicke. En taxi tog jag dock, men till Söder. In på en biljarhall med Negin och Elin (inte samma som innan), innan vi begav oss mot deras hostel. Men dit kom vi ju självklart inte utan ännu en mellanlandning. In på Debmaster (en utekrog) över ett glas vin. Sedan var det hostelet som gällde. 

Ligga två i en 90cm säng funkar väldigt bra, med lite alkohol i kroppen, kan jag nu konstatera. Tills jag vaknar på morgonen och ser att Negin intagit en stol och sitter och sover. Men frukosten i gamla stanvid vattnet, var inte helt fel. Eller jo, frukosten var inte särskillt uppskattad, men miljön var fin! 

Efter att ha hållt igång, i flera veckor, skulle jag behöva en veckas vila, innan jag fortsätter partyt. Men icke sa nicke! Jag har fått min vila idag och imorgon bär det av till Stockholm. Pride hela veckan, och jag är taggad till max. Hela livet är ett party just nu. 

Någon sa till mig i början av sommaren, att jag skulle se detta sommarlov som ett enda stort äventyr. Efter de orden lever jag, fullt ut. Gissa om jag haft en bra sommar hittills? Jajjemen! Bättre ska den bli!

Ett leende som förändrar hela ansiktet. Ögonen som glänser och de små ögonrynkorna som träder fram. Pirret i min mage och tryggheten jag känner. Jag är lycklig. 

#impulser #tatuering #tattoo" />

Det är du som styr vilket väg du tar.

Runt omkring mig hela tiden, överallt, runt hörnet och framför mina ögon. Jag har förlorat ännu en kamp och ger mig nu in i nästa. Risker är till för att tas, bara du kontrollerar risken, inte tvärtom. Nu oskadliggör jag mig lite extra och håller avståndet.

Eller är det tvärtom? Efter solsken kommer regn? Denna gång har jag dansat regndansen. Helt på egen hand, har jag försatt mig i en idiotisk och dålig situation. Jag har gjort mig själv djupt besviken och ilskan flödar. Men gjort är gjort, nu finns det bara plats för förändring. Men hur kan jag fortsätta med något så korkat och dumt? Som rökning, du vet att det är farligt, men ändå fortsätter du dra djupa halsbloss. Här är ingen skillnad, förutom att jag nu adderat snus. Metaforiskt talat. 

Dumma dumma jag, som aldrig lär mig. Nåväl, imorgon är en ny dag och förhoppningsvis är allt lite klarare då. 

Västerås --> Göteborg --> Borås

Nu mår jag prima. Allting flyter på som det ska, utan motgångar. Har absolut ingenting att klaga på. 

Igår tog jag tåget till Göteborg och fixade håret. Såå nöjd. Måste dock köpa genomskinliga gummisnoddar, så de inte syns lika bra. Tog en fika, gick runt lite och sedan vidare till Borås. Gårdagen var en bra dag. Vin och kubb-spel med Nikolina, Lena och Amanda. 

Nu väntas mat och några cider. 

Här skulle jag kunna stanna. Så skönt att få se annat folk, än de som sitter på Västerås parkbänkar. Att slippa se alla droger överallt. En break från det livet, för här är ett annat liv. Ett liv jag tycker om, ett liv jag kan fly till, när jag tröttnat.