En jättegammal bild på mig och Leyla.

Idag får jag äntligen träffa henne. Som jag längtat! Min andra hälft.

Hela jag spricker. Allt var så bra och sen rasar allt. På bara någon minut. Av ilska, sorg, jag vet inte. Samvetet jaga mig. Saknaden av din personlighet, förföljer mig. Du glider ifrån mig och jag är så fruktansvärt rädd att förlora dig. Gjort är gjort. Om vi bara träffat varandra vid ett annat tillfälle, om vi skyndat långsamt. Så många "om". Min själ brinner och jag kan inte släcka elden.