Hur mycket kan hända, under loppet av en dag egentligen? Gråt, skratt, ilska och förvirring. Sluta nu.

Hur vi än bär oss åt, slutar vi alltid upp ensama. För en stund, har man någon. Kanske inte ens det. Inbillning. Kämpar och känpar, tills man inte vet för vad. Så står man där, ensam. Alls känns hopplöst och ingenting finns kvar. Just nu står jag där, i den återvändsgränd som alltid dyker upp. Vet inte om jag ska vända om och testa en ny väg, eller bara stå still. Stå still och vänta på något att hända. Vänta på någon att rädda mig. Orkar inte ta sats och vända mig om. Krafterna är slut, musklerna orkar inte bära mig längre. Jag lägger mig ner och blundar. Långsamt, får kroppen sjunka in och slappna av. Öppna inte ögonen. Inte igen, på länge.

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=cMFWFhTFohk