Känner mig likgiltig, men vill gråta. Hur nu det är möjligt, vet jag inte. Har varit och hälsat på pappa idag, det var trevligt. Inte för att det hjälper mig nu. Har ingen plan för kvällen och det driver mig till vansinne. Antingen vill jag träffa en vän, eller vara helt ensam. Just nu finns det ingen att träffa och inte heller helt ensam är jag. Jag vill då hellre hem till min egen lägenhet, tända ljus och kolla på en film. Inte sitta i en soffa, tillbakadragen men att ändå känna tt jag är i vägen. Om det inte vore för personerna jag så gärna vill träffa, hade jag flygit till tåget nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet blir bättre, och bra saker händer. Det blir vad man gör det till, och här kommer min betalning. Just nu kan jag inte annat än att älska livet. ...

Jag kan, bara jag vill, och jag vill inte bara, jag kan. Ett fast beslut för 78 dagar sedan, har fått mig att blomma. Än har jag inte slagit ut helt, men när gör man det egentligen? Personer som var 100% säkra på att jag inte klarat det, personer...

Jag förstår att personer handlar utifrån sjukdomen ibland, jag måste bara hitta ett sätt att känna förståelse, inte hat. Men ibland är det så himla svårt, för i vissa fall förstår jag verkligen inte hur en människa tänker, hur en mäniska är funtad, m...

                                     ...

Så mycket hjärnspöken som är ohanterliga. Så mycket tankar och känslor, som jag inte vet hur jag ska tackla. Jag vet inte hur man gör. Förut var det så mycket lättare, men nu ser livet så annorlunda ut, och de gamla sätten är inte längre ett alternat...