Fikat med Denise, mött upp Mimmi, åkt till Erikslund, ätit på Ikea med Kerstin & Christer, visat lägenheten och åkt hem till Enköping. Efter lite glögg och tv-tittande är jag nu färdig att krascha till sängs. Imorgon händer det mycket roligt och massa smärta   

Sleep tight!

Nu blev det dags för mig att skaffa tumblr!

www.ninapicsi.tumblr.com

Röster, människor och rörelse överallt. Omöjligt att fly undan det. Finner ingen konstentration här. Inget lugn. Vill skrika rakt ut, få ut frustrationen. Springa härifrån, till min fristad. Mitt lugn. 

Idag har jag varit duktig och mött min största fobi. De säger ju att att man ska utmana fobierna och ta kontroll över det. Så det gjorde jag! Sassa tog ut ormarna. Fick fullständig panik till en början, men till slut fick jag till det. Klappade, höll i och hade en halvt inne i min ficka, krälandes runt. Herre min skapare, säger jag bara. Men nu kan jag vara stolt över mig själv. Någon gång ska jag våga ha en runt halsen också. Men inte idag. Inte än. 

Åkte från Västerås till Helsingborg över helgen. Behövde ett miljöombyte. Måste dock säga att jag tycker om Skåne lite grann...

Alltså....ormar....usch. Livrädd för de. Har världens ormfobi. Har alltid sagt att jag aldrig skulle kunna sova i samma hus/lägenhet som det finns en orm i. Men gissa vad, kom på att det finns två ormar här där jag är. Det kom jag dock på lite för sent...Så nu sover jag några meter från 2 ormar. De ligger och lurar på mig, precis utanför rummet. De första gångerna jag skulle gå förbi, stod jag säkert 15 minuter och samlade mod och kraft, till att ta mig förbi dem. Hyperventlierade. Kan ju upplysa om att jag inte sov bra inatt. Drömde mardrömmar om ormar och det var det första jag tänkte på, varje gång jag vaknade under nattens gång. Nu kan jag dock gå förbi dem, utan att hyperventliera i flera minuter innan. Hjärtat slår snabbare och så, men det överlever jag. 

Vuxenpoäng till mig idag! Ätit sill & potatis. Tycker inte om sill, men ska det ätas, så ska det. Dessutom, någon gång lär jag väl mig att tycka om skiten. 

Känner mig också som en jätte här. Våningen sovrummet är på, har väldigt lågt i tak. Pygmétak. Är knappt 1.80 upp. Så Nina får böja sig för att stå och gå här. Till skillnad från resten av huset, där det är väääldigt högt i tak. Så stort och rymligt hus!

You´re very loveable, darling

Hela tiden gör vi val. Omedvetet eller medvetet. Ibland ogenomtänkta och dumvristiga sådana. 

Kanske var jag egoistiskt, kanske inte. Förhoppningsvis gjorde jag det rätta och slipper ångra mig. Det får framtiden utvisa. Men hoppas, hoppas verkligen att jag slipper ångra mitt val. Skulle aldrig kunna förlåta mig, om det är för sent.