Ibland föreställer jag mig dig död. Oftast tänker jag på när du dör. När du går ifrån mig på riktigt. När jag får ångra att jag aldrig försökte mer än jag gör. När folk kommer få intala mig att det inte var mig uppgift. Ibland önskar jag att du dör. Att du försvinner. Att du kan se mig när jag lever mitt liv och du inte kan lägga dig i. När du inte kan visa din kärlek och hur mycket du egentligen vill vara med. Jag längtar till stunden då du får ångra att du inte ens försöker. Att du lämnar mig ensam och låter mig ta hjälp av alla andra. 

När du dör ska jag skrika ut för världen vilken skit du  var. Jag ska berätta hur mycket du brydde dig men hur lite du spelade på det. Jag ska berätta hur förlorad du var. Men jag ska också berätta om studerna du ligger i min famn och gråter. Om dina känslor och drömmar. 

Fan vad jag hoppas du läser det här och ringer mig och bara ber om förlåtelse. Men jag vet att du inte läser det här och om du så gjorde, hade du inte ringt. 

Undrar hur du kommer dö? Om det är snart eller långt bort. Jag vet i alla fall att jag testat på det redan. Det faktum att du är frånvarade och inte här. Hatar att du är en sån skit!

Gör ett snabbt blogginlägg under långpausen. Sitter i soffan hemma i Enköping och kollar på Wallander med familjen. Det har inte hänt på ca 1 år och det känns sjukt konstigt.

Måste måste färga håret. Nu är det för mörkt + utväxt. Usch! Får köra en blekning och sen färg på det. Mitt hår kommer inte tycka om det dock... Måste också till frisören och klippa mig.

Jaja. Nu är det Wallander igen. Ciao!

Du tvingas in i något du inte vill. Något som känns så fel. Fejkat. Det känns påhittat, men de andra säger det är rätt. Du känner det inte. Du letar och letar men känner det inte. Då kommer du i underfund med att du blivit inföst i något du inte gick med på. Något som inte är rättvisst mot dig själv. Du är tänkt ska gilla det. Idén kanske var fin, men det borde stannat där. För i praktiken, så fungerar det inte. Men nu, nu är det försent. Du är redan fången i något du aldrig ville. Något du aldrig gick med på. Känmpar och kämpar för att ta dig ur det, men det fungerar inte. Någon bestämde att det är så här det borde vara och det är så här det ska vara. Nu försväntas du gillar läget och spela med i spelet. Med du tänker inte längre spela efter reglerna. Nu tänker du göra något. Något radikalt och det behövs! 

Idag är det första alla hjärtansdag som jag firar med någon annan. Någon som jag älskar och är överlycklig med. Jag älskar dig mitt hjärta och vill aldrig förlora dig! Dagen kan inte bli bättre än att få fira den med just dig.   

Gjorde en fotouppgift om ljussättning och dess karaktär igår. Såklart gjorde jag den i sista stund. Skickade in den några timmar innan deadline bara och då har jag ändå haft flera veckor på mig att göra den. Men gjord blev den och nöjd är jag!

Nu sitter jag nervös i skolan. Ska ha redovisning för klassen om språksociologi. Inte varit såhär nervös inför en redovisning sen högstadiet någon gång. Illa! Kanske för att vår powerpoint är tråkig och alla blickar kommer vändas mot personen som talar. Hatar hatar hatar!!!! 

Men men. Idag är det alla hjärtansdag. Älskling kommer och hämtar upp mig i bil efter skolan. Hon har förberett något och jag har inte en aning om vad. Har med mig massor av varma kläder (som hon sa åt mig att ha) och sen hennes present. Hoppas jag inte kommer hem med köldskador eftersom vi tydligen ska vara utomhus.

Hur ska ni fira dagen? :)

Kram!

Ögonlocken känns tunga och jag orkar knappt bära upp dem. Musklerna känns svaga men jag lyckas lyfta datorn. Jag är trött. Jävligt trött! Varför har jag skola IDAG  för? Idag vill jag ju sova. 

Dags att röja lite i rummet. Kanske placera ut lite nya doftljus och tända till avsnitt av L-word. Skulle inte vara helt fel.