St: Patricks day just punched me in the face!

Det är alltså 2 år minus 2 veckor sen, jag försökte begå självmord. Imorgon är det exakt 2 år sen, jag fick min riktiga ångestatack som fick mig att inse, att jag inte riktigt mår bra. Att jag inte är frisk. 

Och här står jag som en idiot och undrar varför jag haft så mycket ångest, på sistone. Och nu insåg jag, det är mer eller mindre två år sen, helvetet bröt loss. Då allt hände. 

Men så sitter jag här, tom i huvudet och ska gå och lägga mig, tänkandes "lite framsteg har jag ändå gjort. Jag har lärt mig besegra de värsta demonerna inom mig. Jag behöver inte in på psyket och jag försöker inte ta livet av mig. Inte ens liknande tankar. Framsteg!"

Med de positiva tankarna, säger jag God natt för mig, och går och lägger mig!