Viktor Pyykölä är en av Sveriges manliga största bloggare. Hans blogg består av vardag, fester, outfits och en massa annat bra och värdefullt. Kolla in hans blogg vettja! www.pyykola.se Han har en tävling som pågår just nu som jag deltar i också. Checka in vettja!

Lägger upp en supergammal bild på mig eftersom jag sitter vid familjens mac och inte har några bilder...

Det har hänt mycket de senast dagarna. I förrgår när jag och pappa skulle cykla till hans lägenhet som brunnit upp för att hämta något, hörde vi att någon ramlade på cykel och skrek. Vi lyckades ta oss ner i tunneln, konstigt nog (det var blank-is). Det var en man på 50-55 år som ramlat på cykel. Han låg på marken och kunde inte ta sig upp pga smärta. Jag hjälpte honom upp och hon skrek till. Kunde inte röra armen. Det slutade med att jag ringde hans fru så hon kom dit. De åkte upp till lasarettet. Pratade med mannen på telefon igår för att se hur det gick med armen. Den var ur led och han hade en fraktur på överarmen. Tur att den inte var bruten i alla fall!

Jag har som sagt fått ett nytt objektiv så har fotograferat lite idag. Jag och pappa cyklade till Vallby för att dokumentera saker som förstörts av branden. På väg till Vallby ramlade jag såklart på cykel! Det har inte hänt på minst 4 år (eftersom jag i vanliga fall ALDRIG cyklar under denna årstid).  Det gick bra ändå. Jag hade tur och fick inga skador som mannen jag hjälpte i förrgår.

Nu sitter jag hemma i soffan och vet inte riktigt vad jag ska göra på en dator när det inte är min egen. Jag brukar ju varva mellan att surfa och redigera  bilder. Nu går ju inte det!     

Har snart rugbyträning. Eller jag kanske ska säga brottning eftersom vi inte lirar rugby inomhus. Aldrig brottats mer än någon enstaka gång på skolidrotten i grundskolan. Hur ska detta gå egentligen?     

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet blir bättre, och bra saker händer. Det blir vad man gör det till, och här kommer min betalning. Just nu kan jag inte annat än att älska livet. ...

Jag kan, bara jag vill, och jag vill inte bara, jag kan. Ett fast beslut för 78 dagar sedan, har fått mig att blomma. Än har jag inte slagit ut helt, men när gör man det egentligen? Personer som var 100% säkra på att jag inte klarat det, personer...

Jag förstår att personer handlar utifrån sjukdomen ibland, jag måste bara hitta ett sätt att känna förståelse, inte hat. Men ibland är det så himla svårt, för i vissa fall förstår jag verkligen inte hur en människa tänker, hur en mäniska är funtad, m...

                                     ...

Så mycket hjärnspöken som är ohanterliga. Så mycket tankar och känslor, som jag inte vet hur jag ska tackla. Jag vet inte hur man gör. Förut var det så mycket lättare, men nu ser livet så annorlunda ut, och de gamla sätten är inte längre ett alternat...