Blir bara sämre och sämre på att blogga, känner jag. Hjälpt Betty att flytta. Massor att göra, men ändå kul. Där har vi anledningen. Har också träffat en massa folk och inte haft tid med datorn. Inget att klaga över, egentligen.

Nu har jag äntligen kommit ut muntligt för hela familjen. Har ju alltid varit öppen om min läggning, men Kerstin och Christer hade inte vetat om det. Eller....de visste. De förstod. De hade bara inte fått det bekräftat. Men nu har de det. Träffat Betty har de också gjort. Var onödigt nervös faktiskt, men det gick bra. Ingen skada skedd, så att säga. 

Nej nu är jag för trött för det här. Känner att formuleringen av det jag skriver inte blir den bästa. 

Sov sött, eller inte... Natti!