Känner mig tom. Tom på luft, tilltro och kärlek. Ingenting att ge längre. Allt förändras i en sån hög fart. Jag hänger inte med längre. Gråten sitter i halsen och är på väg upp vilken sekund som helst. Vet inte vad jag ska ta mig till. Hur jag än bär mig åt sårar jag någon annan eller mig själv. Allt som görs blir fel och slutar i katastof. 

    Vintern är här och jag förbereder mig för våren. Våren som gör allt värre. Nu rasar jag och det går snabbt. Riktigt jävla snabbt och jag har tappat kontrollen. 

 

denise

16 januari 2012 20:09

finns här alltid, don't forget that!

Nina

17 januari 2012 10:10

Tack Denise

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet blir bättre, och bra saker händer. Det blir vad man gör det till, och här kommer min betalning. Just nu kan jag inte annat än att älska livet. ...

Jag kan, bara jag vill, och jag vill inte bara, jag kan. Ett fast beslut för 78 dagar sedan, har fått mig att blomma. Än har jag inte slagit ut helt, men när gör man det egentligen? Personer som var 100% säkra på att jag inte klarat det, personer...

Jag förstår att personer handlar utifrån sjukdomen ibland, jag måste bara hitta ett sätt att känna förståelse, inte hat. Men ibland är det så himla svårt, för i vissa fall förstår jag verkligen inte hur en människa tänker, hur en mäniska är funtad, m...

                                     ...

Så mycket hjärnspöken som är ohanterliga. Så mycket tankar och känslor, som jag inte vet hur jag ska tackla. Jag vet inte hur man gör. Förut var det så mycket lättare, men nu ser livet så annorlunda ut, och de gamla sätten är inte längre ett alternat...