Mina inre demoner jagar mig, kommer ifatt. Försöker springa ifrån, men det går inte. Detta kan jag inte glömma, komma bort ifrån. Jag kan inte springa ifrån mig själv, mina minnen. Dofter, bilder, röster och känslor, allt spökar inom. I mitt huvud skriker jag, så högt. Gråter, slåss och sparkar mot mina fiender. Mina fiender som är mig själv, mitt förflutna. Vill fly detta, men misslyckas.

Hade skolmöte igår. Måste plugga Engelska eftersom jag blev klar med matten. Kan ju trots allt inte bara sitta och rulla tummarna. Och blir jag färdig med Engelska, blir jag tvungen att plugga något annat, trots att det inte finns någon som helst chans att jag får betyg i kursen. Men det behöver jag inte oroa mig för. Engelskan blir inte färdig, eftersom halva mitt arbete nyss försvann från datorn. Det betyder alltså att jag måste läsa om short storyn och skriva om skiten, vilket jag vägrar, då det var det tråkigaste läsningen jag någonsin varit med om. Men det går väl inte skolan med på, att jag inte gör någonting alls. Nej nej nej! Och till råga på det, har jag ont i halsen. Vilket inte alls är bra, då jag ska träna idag. 

Jag som för en halvtimme sen, var på jättebra humör. Det försvann...   

Det går bra nu! Är säkrad sommarjobb, har (äntligen) blivit klar med mattekursen, den preliminära intagningen är till min fördel, köpt gymkort och lider av träningsvärken from hell idag. Det bästa av allt, jag mår bra! Det känns bra nu.

Varit hos lilla mormor idag. Alltid lika trevligt och uppskattat! Sen en sväng på stan med Denise och Elin.

Sitter nu och kollar på Djurakuten. Var en jättesöt Nymfparakit med! Får åter lite hopp om mina små filurer, som dessutom kvittrade så fort han på tv:n lät. Så söta!

Har blivit en morgon-människa helt plötsligt! Vaknar ca halv 7, varje morgon. Dagarna blir väldigt långa och man hinner med mycket åtminstone. 

Idag har jag varit lite effektiv i alla fall! Städat och tagit mig ut till Erikslund för att köpa fågelholk. Förutom det faktum att inte Djurmagasinet hade något och Arken zoo inte hade för Nymfparakiter, utan bara för stora fåglar, varav deras holk, tar upp halva min fågelbur... Kom i stället hem med massa mat, till de små sakerna. Alltid något!

Så mycket tankar och känslor, men inga ord. För hur formulerar man ilska, besvikelse, lycka och sorg, på samma gång? Kaotiskt. När allt drar åt öster och min kropp åt väster, nås till slut bristingspunkten. Men när inga ord är tillsräckliga, är det svårt att förstå. Både för mig, och omgivningen. 

Allt är på topp, och jag är på jättebra humör. Men helt utan planer för helgen. Känner att det är lite slöseri med det bra humöret, genom att bara sitta hemma och häcka. Så, what to do?