Klickar runt lite på tumblr, öppnar upp bloggen, bestämmer mig för att skriva detta inlägg, och kommer på att det antagligen är dags att springa ner i tvättstugan igen. Så jag förenklar helt enkelt det jag skulle skriva.

Imorn blir en rolig dag. Drar till Stockholm efter skolan. Träffa lite saknade vänner, kanske hinna springa förbi Rolands jobb en sväng. Fika en massa. Försöka komma ihåg att äta, överraska med att dyka upp på föreläsning, och hinna med tåget hem. Och helgen ska blir en rolig sådan, men trevligt besök!

Hej hopp! 

Hårdträning med Butter idag. Målet är egentligen att få honom in i buren, men då det inte är hans förstahandsval, tränar vi närhet istället. Strax efter att detta kortet togs, råkade han gå över till min hand. Så tog bort stegen han sitter på (på bilden), och på handen satt han. Så söt  

Nej, nu fortsätter jakten efter målet!

Släppte ut fåglarna så fort jag kom hem igår, vid 17-taget vill säga. När jag vid 09.30 var så trött att jag nästan satt och sov, började det bli dags att ta in de små djuren. Mindre lyckat... De ville inte in. Gav till slut upp och lät de stanna ute över natten. De brukar ju ändå bara sitta still, på ett och samma ställe. Mamma sa att de skulle leta sig in i buren, när jag väl gått och lagt mig. Det låter ju bra! När jag gick upp i morse, satt fåglarna på samma ställe som jag lämnat de på, kvällen innan. Fortfarande uppe på buren. 

Så för ca 2 minuter sen, kände jag att det var dags för fåglarna att fångas in. De tyckte dock inte de... Vi leker alltså lite katt- och råtta här hemma. Nina jagar fåglar som flyger undan, vill säga. Mindre kul. Känner att jag har lite av ett problem just nu...

Lugnet

Butter

Har idag köpt två Nymfparakiter. Mina små nya vänner. De är lagom traumatiserade efter kloklippning och transport hem hit. Försökte försöka låta dem vandra över själva från transportburen till deras egna fågelbur, men det ville de små rackarna inte. Så jag och Mimmi fick gå ut i hallen och försöka ta tag i dem, utan någon rymning. Vilket totalmisslyckades... Hanen som jag tog ut, smet undan och flaxade tunt i hallen. Sandra som är livrädd för fåglar, flydde ut i vardagsrummet och stängde dörren. Sen hör man Mimmi utbrista "Och där smet den andra också!" Såååå....det blev fågeljakt i hallen! Men vi vann kampen. De sitter nu lugnt och tryggt i sin bur, dock lite stela och inte har de rört maten än. Men det kommer det också.

Det roligaste av allt, är att Sandra som har fobi för fåglar, stod vid buren och småpratade med hanen, lite nyfiket sådär. Hon kommer nog också så småningom bli bra vän med de små rackarna   

Drömmer mig bort till en annan värld. Ett annat ställe och andra människor, andra omständigheter. Slår upp ögonen och trvingas tillbaka till verkligheten. Försvinner bort i ett hav där botten inte är för långt ner. Där jag kan landa och inte oroa mig för något. Slippa behöva tänka, behöva vara medveten. Till slut tvingas jag svimma igen. Botten har sjunkit, är oåtkomlig. Jag är tillbaka.