Denna ständiga hunger, trötthet, utmattning. Vad vill jag, vad gör jag och vad i helvete håller jag på med?

Btw, det här med att gå på diet är nog inte riktigt min grej. Bokstavligt talat, ständig hunger. Fml. Men jag kämpar på. I stort sett ingen fast föda, bara måltidsersättning. Lyxar dock till det med knäckebrödsmackor och frukt. Men är aldrig mätt. Aldrig! Och orkar ingenting. Buhu.

Så förvirrad att jag inte orkar bry mig längre. Vilket är farligt, att inte bry sig. 

Det är då allt händer. Allt som inte borde hända. Så för att inte vara

dumvristig, går jag ut och går. Snabbt, länge. Svettigt värre. Men nu, efter en dusch, 

landar jag i soffan och väntar tills klockan är 4. Tvättstugan väntar. Roligt värre...

Alla är runt omkring mig, men ändå når ingen in. Muren är uppe, svår att bryta ner, t.om för mig. 

Vill kunna prata, men är tom. Så mycket jag vill säga, men inget kommer ut. 

Känner mig ensam, behöver sällskap, men får inte ur mig några ord. Finner ingen kontakt,

med någon utom mig själv. 

Är i min bubbla, ospräckbar. Fångad, fast. Kommer inte ut. 

Beslutet är taget. Jag kommer snart göra den största förändringen hittills, utseendemässigt. Galet. Jag är galen. Man lär av sina misstag, eller nåt... 

Vad det blir, får ni veta när det händer. Hehe

Har tänk ovanligt mycket idag. På allt. Det förflutna. Nuet. 

Det skriker inom mig. Så mycket jag vill göra, förändra. Men det tar för mycket energi, och är utom min kontroll. Mina krafter räcker inte till. Det driver mig till vansinne.

Känner bara att....nu får det räcka. Har fått nog. försöker rädda mig själv, kan inte rädda de i min närhet också. Alla får rädda sig själva. Jag har sjunkit förut och tänker inte sjunka igen. Inte med någon. Punkt. 

Allt detta....får mig så utmattad. Vill lägga mig ner och ge upp. Totalt. Bara försvinna. Vakna lagom till nästa år och hoppas på något bättre. De som fortfarande står upp, gör det. Och de som fallit på väggen, får ligga där de ligger. För jag orkar inte längre. Orkar inte dra upp personer som inte försöker själva. 

Jag hatar tonen av din berusade röst

Sjuk, så sjuk. 

Var hos familjen i Enköping i helgen. Hade jättetrevligt och filmkväll med lite vänner. Christer var dock magsjuk.

Kände mig ovanligt seg och konstig igår. Men traskade ner på stan för ett möte ändå. När jag kom hem igen, hade jag ingen energi i kroppen. Låg i soffan och somnade. Tog mig en timme att samla kraft, till att sträcka mig efter mobilen. Mådde illa och kroppen kändes tung. Hade kramper i magen och allmänt ont i kroppen. När jag väl lyckades ställa mig upp och gå ut i köket, kände jag det. På väg upp. Rusa in på toa och kräkas.

Känns bättre idag. Mår inte illa på samma sätt. Dock ingen kraft i kroppen. Gick nyss till garderoben för att byta byxor och gå till Ica, men energin tog slut redan när. Så nu sitter jag här i soffan igen... 

Tack och lov för Denise, som kommer förbi om en stund, och köper lite mjölk och oboy till mig. Det enda som går ner i magen, just nu. 

Det här med att vara sjuk, passar inte mig. Blir så ynklig, gråter för allt och klarar inte av att göra någonting. Usch...