Nyss hemkommen efter att ätit julbord med mina bröder Anders, Andreas och Johnny. Även deras pappa, farbror, farmor och Johnnys flickvän var med. Hade det jättetrevligt!
Nu sitter jag hemma med Ronya och om några timmar kommer Denise och Elin hit.

Denna dag har gett min helg en otroligt bra start och ingenting ska få förstöra den.

Snart bär det av mot make up store och jag hoppas av hela mitt hjärta, att jag har någon vän som vill komma in och bli sminkad idag.

Denna dag blir nog bra! Ska bara vara på praktiken till 16.00 och sen hen snabbt, byta om och vidare till Ikea och äta julbord med brorsorna. Och inatt kommer Denise och Elin hem till mig efter att ha varit på konsert.
Oh happy times.

Lunchar med Melissa och snart börjar vi spackla varandra i ansiktet. Lugn och skön dag!
Imorgon ska min bror firas, då blir det julbuffé ?
Köpte en iPhone i måndags också, den ni! Jag som alltid sagt att jag aldrig skulle skaffa en iPhone och nu sitter jag här. Min förklaring på denna underliga händelse, är dock helt okej bra. Min mobil höll på att ge upp och jag skulle få köpa denna iPhone 4s för endast 2500;-. Inte ens jag är så dum att tacka nej till det.

Svårt att hålla det man säger, tydligen. Jaja, energin räcker inte till.

Var så fruktansvärt sugen på något att äta och mjölk. Så när jag skulle hälla över resten av middagen till matlådan, kom jag på det. Nu sitter jag och äter mat direkt ur stekpannan och dricker mjölk ur paketet. Jag är ju värre än de riktiga ungkarlarna!

Första kvällen jag är ensam på över en vecka. Såå skönt! Sitter med tända ljus och kollar på How I met your mother, dricker te, äter Makrilsmackor och smörstekta majskolvar. Inte helt fel, om jag får säga det själv!

Nu sitter jag på tåget från Stockholm. Separetionsångesten flödar. Nu tillbaka till verkligheten, men en liten helg spenderat med Toni, kommer inte sitta fel.
Känner mig lite nedstämd trots att jag borde vara överlycklig över allt detta. Lite plågad av en tatueringsmaskin, kommer inte sitta fel idag!

Idag var sista dagen på familjeveckan, på behandlingshemmet.
Igår pratade vi om känslor, idag om personen. Vi fick ett papper med frågor, vi skulle besvara inför hela gruppen. Ena frågan löd "Vad skulle jag göra om du tar återfall?" Mitt svar var "Om du tar ett återfall, räcker jag ut min hand och hjälper dig upp på banan igen. Men om du Börjar med droger igen, finns jag inte längre kvar och du kan glömma att du någonsing haft en dotter".
Hårda ord att säga, men så viktiga och ärliga.

Efter att detta var slut, åkte jag och pappa in till stan, för lite kvalitetstid och sen iväg på ett CA-möte.

Dessa möten är helt otroliga, vilken sammanhållning de har. Som nykomling blir man välkomnad av alla med öppna famnar. Och detta behandlingshem, Kvarnlyckan, vilket ställe! Jag känner mig som hemma och har skitkul med alla här. Det är som en liten familj, och ärligt talat, jag vill inte åka härifrån.

Denna vecka har gett mig så otroligt mycket! Det har varit skittufft, jätte känslosamt och man har blivit pressad till det yttersta. Men ack så nyttigt och värdefullt. Och så stolt jag är över min far, som har förändrats så mycket. Helt otroligt.
Jag är också så otroligt glad över att ha fått upplevt detta med min farmor. Det har varit nyttigt för min och hennes relation också. Att äntligen kunna öppna upp oss för varandra och prata som vi inte kan göra med andra. Utan henne hade jag nog aldrig pallat med trycket .

Jag stannar här en natt extra, så imorgon åker jag hem. Jag avslutar denna dag med lite kvällsläsning i NA.